Jag har faktiskt skrivit ett annat inlägg idag, med ett helt annat djup och av annan karaktär. Men det blev så mörkt och intimt att jag lämnar det därhän för nu. Tror inte jag är redo att blotta mig så än.
Under kvällen tog så inspirationen en ny vändning. Nya tankar tog form. Hur jag minns. Genom musik. På ett nästan otroligt sätt. Tid och rum, personer och detaljer. Som om jag vore där och då. Oftast med glädje och ljuv nostalgi, ibland så det skär i hjärtat.
För mig är det sällan dofter eller platser som tar mig tillbaka i tiden. Det är musik. Från tidiga år fram till idag. "Sång till friheten" är ett av mina första minnen. Benitas lägenhet på Mellanbergsvägen. En liten ångmaskin som tuffar och puffar på golvet i Stefans rum.
Allt med Ted Gärdestad som är mamma, särskilt "Oh, vilken härlig dag". Och Uffe såklart (eller Ulf Lundell som vi andra säger men för mamma är det Uffe). Hur stroferna som spelas på stålsträngar alltid fick henne att stanna upp, sätta ett finger i luften, blunda och säga: Lyssna på det här!
Och barnen som blir som jag. Tristan kryper nära och spelar "Utan dina andetag" för mig och viskar: Det här är din och pappas låt, mamma.
Jag tänker att han kommer att minnas det. Att hans musikminnen formar honom såsom det format mig.
Sen allt däremellan. Hur jag kastas fram och tillbaka i tidsmaskinen som är musiken. Med glädje och sorg. Men jag minns...
3 kommentarer:
Härligt att få ta del av dina tankar igen fina kusin! Visst är musik så himla fantastiskt 😊 Jag funkar nog väldigt mycket som du. Både sorgliga och roliga minnen som bor i låtarna, det är så häftigt.
Många kramar till dig
Mmm musik är fantastiskt på så sätt♥ Håller me!! Va glad ja blev att de kommit ett nytt inlägg♥
Poposs min älsklis
Älskling, ännu en gång kommer tårarna när jag läser ditt inlägg. Tänk att du kommer ihåg det där hos Benita, helt otroligt. Stefans ångmaskin och allt. Det måste vara " Rom i regnet" som du tänker på med Uffe eller hur? Ted,ja där behöver jag inte utveckla någonting. Men gullhöna du glömde Anders Glennmark " Allt som hon sa" körsång i bilen. Gotland " Zans can dance" John Fogerty. Och sist men inte minst " Why must I take it so hard " Til`Tuesday Listan kan göras hur lång som helst.
Dessa stunder är några av mina finaste stunder också.
Mor
Skicka en kommentar