fredag 21 september 2012

Mitt nya jag

Om någon av er händelsevis skulle undra om jag fortfarande håller på med sådana för mig ovanliga företeelser som motionsutövande, pyssel och matlagningskonst, så är svaret: Ja, det gör jag! Men med blandat resultat kan väl ändå nämnas (och ”matlagningskonst” kan onekligen diskuteras).

Mina specialutprovade joggingskor används flitigt – minst dryga milen varje vecka. Jag har slipat och målat den begagnade byrån klart så att den numera bidrar till en helt ny, medelhavsinspirerad, känsla i hallen. Någon gång i veckan försöker jag göra något nytt i köket – inte alls slaviskt följande recept som jag brukar utan jag kör på känsla. Ni hör ju själva att det inte alls låter som jag.

Men det finns ju också risker med att få feeling, till exempel i köket. I min familj blir det totalt uppror om det skulle serveras något annat än pannkakor på en torsdag. Visserligen kan jag ta ut svängarna på pannkakstemat men större variationer än våfflor, pancakes eller ugnspannkaka är helt uteslutet. Men, som sagt. Förra torsdagen kände jag att det var dags att göra ugnspannkaka igen. Vi har en favorit med äpple, kanel och socker men problemet är att den innehåller ägg och just denna torsdag hade jag inte riktigt tidsutrymmet för att göra en egen äggfri sort åt minstingen. Jag fick feeling och tänkte att jag gör en äggfri variant till hela familjen. Hur fel kan det bli? Med facit i hand, det kan bli riktigt fel och hela familjen fick avnjuta en degliknande pannkakssörja med inslag av äpple. Inte helt lyckat.

Igår kände jag att våfflor var temat för dagen. Men vanliga våfflor kändes trist och Leilas blåbärsvåfflor såg gudomliga ut. Körde på känsla igen… Slutade med att jag under större delen av middagen fick skrapa rent våffeljärnet från smet och blåbär som envisades med att bränna fast. Suck!

Nej, större innovationer verkar inte falla väl ut för mig. Jag tror förändringarna behöver komma i små doser, med jämna mellanrum och med gott om tid om det kör ihop sig totalt. Nästa vecka: Några promenader, fundera vidare på förändringen av grabbarnas rum och på torsdag, vanliga jäkla pannkakor med sylt och grädde!

onsdag 5 september 2012

Att välja glädje

Just nu tar jag några djupa andetag och försöker att välja glädje istället för att ge vika för den urusla morgonen som serverades mig idag. Jag känner redan att jag kommer att misslyckas.

Visst känner ni igen det? Vissa dagar börjar på ett sätt som bara är fel och man kan inte annat än hoppas att det blir bättre. Jag tycker mig vara en ganska sansad person och jag brukar inte låta min ilska gå ut över låt säga kassabiträdet på SJ-center men idag kunde jag inte hålla god min utan fräste istället åt den främmande kvinnan och stövlade därifrån med bestämda steg.

Nej, jag tänker inte tråka ut er med detaljer. Men det jag tänker göra är – precis som när det gäller barnen när jag ständigt skyller på åldern och att ”han är så väldigt mycket 3-åring/7-åring just nu” – att sammanfatta läget som att ”jag är så himla mycket 35-åring just nu”…