torsdag 30 augusti 2012

Konvalescens

Vi är på väg tillbaka till vardagen igen men det kommer att dröja många veckor innan vi får en OK-stämpel på att allt är som det ska. Jag misstänker att det kommer att ta ännu längre tid för såren i själen att läka och oron att helt försvinna. Den ligger liksom på lur och tittar fram så fort jag får minsta misstanke om att febern är tillbaka eller att läget på annat sätt förändrats. Det har varit turbulenta dagar minst sagt och när jag tittar igenom bilderna från sjukhuset så kan jag nästan inte förstå att det var så det var, alldeles nyss.

I allt detta är jag samtidigt så överväldigad av all omtanke som visats oss. Det har berört mig så på djupet att ni – våra fantastiska familjer och vänner – engagerat er så och också visat hur mycket ni känner med oss. All kärlek till er!


3 kommentarer:

Jenny sa...

All kärlek tillbaka - fina familj!!!

Anonym sa...

Kärlek i tusen till Er mina älsklisar<3

Kicki-mitt i livet sa...

Mina kära barn och barnbarn. Ni är allt bästa på jorden. Hur kan man bara inte engagera och oroa sig för er alltid.
Mamma/mormor/farmor